Magsjuka

Jag har inte varit magsjuk på så många år att jag inte ens kan säga när det var sist.
Men nu var det alltså dags.
Det verkar då jag läser på facebook som att jag inte är ensam om detta.
En agressiv magsjukevåg sköljer över bekantskapskretsen, helt till synes oberoende av varandra.
Att vara magsjuk var som väntat absolut inget kul men jag blev hjälpt av feber de första 1,5 dygnen och jag sov bort nästan all tid jag inte spenderade i badrummet.
Då febern sjönk undan började jag även må bättre så jag tror jag kom ganska lindrigt undan.
Nu sitter jag och kollar på söndagstv blandat med DVD-filmer som jag fick i julklapp.
Jag ska hålla mig hemma ytterligare en dag för säkerhets skull men nu börjar jag bli ordentligt rastlös!

Thaimiddag med prins Henrik i Narnia?

Vilken fantastisk eftermiddag!
Jag jobbar ganska korta dagar just nu för att komma i ballans med mitt flexkonto. Detta betyder att jag slutar klockan två till och med måndag.
Solen sken och trots att kylan bet i kinderna så kändes det riktigt bra.
Henke var i stan och jag bestämde mig för att göra honom sällskap.
Vi började med att shoppa men jag hittade absolut ingenting till mig. Då Henke sa stopp beslutade vi att boka biobiljetter för att komma ifrån shoppingen.
Det var nog ingen biodag idag för det var absolut inga problem att få fina platser till Narnia via min Iphoneapp.
På vägen till bion stannade vi till på SPICE på södra vägen och åt fantastiskt god thaimat.
Bion var bra och vi satt och småskrattade nästan hela filmen. Väl ute i kylan så missade jag min spårvagn. Vi bestämde oss för att gå till valand där jag missade nästa spårvagn så vi gick till brunnsparken hela tiden skrattande.
Henke du är bäst!

En kväll i soffan

Idag har jag inte gjort många knop.
Köpte med mig sushi hem på väg från jobbet.
Katterna var övertygade om att detta måste vara godis till dom och blev därför mycket upprörda då jag inte delade med mig.
Jo förresten, något nyttigt har jag gjort idag. Jag har köpt biljett till Way Out West! Det ska bli så tokigt kul att se Robyn. Nu väntar jag bara på att fler bokningar ska ramla in och jag hoppas få en riktigt bra festivalhelg.
Bara tre veckor tidigare ska jag se Roxette, så det kommer bli en bra musiksommar :)
I morgon är äntligen Henke ledig tider så jag kan hänga med honom en stund.
Vi ska träna och sedan vet jag faktiskt inte riktigt, det behöver inte hända så mycket, bara man får umgås lite.
Nu är jag trött och tänker ta med katterna och krypa ner i sängen.
Natti!

Ibland bör man..

Vissa dagar känner man inte för det.
Vissa dagar är man omotiverad och vill bara hem och äta pizza.
Dom dagarna måste man tvinga sig att göra något som man inte vill bara för man vet att det är bra för mig.
Jag hade absolut ingen lust att träna idag. Jag hittade på ursäkter och drog ut på jobbet. Slutligen blev jag riktigt arg på mig själv och begav mig till gymmet.
Det var jobbigt, inte det roligaste jag har hittat på men det var absolut inget att ha ångest över.
Väl hemma belönade jag mig med mat. Lustigt sätt att belöna sig på efter träning... Jag slängde ihop en sallad på vad som fanns i kylskåpet och det blev riktigt lyxigt.
Sallad, gurka, rödlök, sockerärtor, fetaost, avocado, rädisor och nykokt sparris, några droppar olivolja, salt och peppar. Jag åt nog alldeles för mycket men gott var det.
Nu sitter jag här, mätt och trött, med mina tokkelna katter. Deras spinnande gör mig sömnig... Dags att sova!

En social helg

Som vanligt har min helg sprungit förbi och i morgon är det dags för allvaret igen.
Det är såna här helger som ger en längtan efter långa ledigheter.
I fredags var jag hembjuden till Nina på middag och lite vin.
Lite vin blev till mycket vin och många skratt senare åkte vi in till ett fullsatt Bee. Christo spelade musiken och stämningen var verkligen på topp.
Henke slutade för dagen och stannade kvar och umgicks en stund.
En RIKTIGT lyckad afton!
På lördagen var jag hembjuden till min bror och svägerska på middag. Mamma och Tommy kom också dit. Vi firade att Diana (svägerskan) har tagit examen och nu är utbildad förskollärare. Hon är redan igång och jobbar och jag är stolt över henne.
Som alltid då jag träffar min fantastiska familj så var det en underbar kväll. Det som drog ner betyget lite var att min andra bror tyvärr inte kunde komma.
Vi åt och drack gott och tiden bara flög iväg. Efteråt åkte jag till Bee för några timmars party med kompisarna.
Söndag är min vilodag och jag har verkligen tagit det lugnt idag. Mamma och tommy kom förbi på en kopp kaffe men annars har det inte gjorts så mycket.. Tittat på lite repriser på play-kanalerna och myst med katterna.
En underbar social helg!

Galenskap

Jag sliter och svettas på gymmet hela veckan för att då helgen kommer bara strunta i allt och totalt förfalla till det partydjur jag är.
Måndagens träning går ju bara till att försöka eliminera helgens utsvävningar.
Men jag behöver mina helger. Dom ger mig energi.
Det är då jag känner att jag lever, när jag får mingla med vänner och bekanta som jag tycker om.
Då får jag ta slitet på vardagarna. Men det är faktiskt härligt att sitta och summera dagen och känna i kroppen att man varit lite aktiv.
Tisdagar brukar vara min träningsfria dag men jag drar med träningsväskan till jobbet så får vi se var arbetsdagen slutar.
Nu ska jag sluta mina ögon och drömma om nästa helg.

I slutändan har man bara sig själv.....

En lång dag av grubblerier är nu snart till ända...
Vad är viktigt, vad är inte, risker, framtid????
Just nu är jag ganska less. Inte mycket händer och stundom känner jag mig ganska ensam.
Ni som har läst tidigare eller känner mig vet att jag absolut inte gillar att vara/känna mig ensam. Kanske skulle jag kunna gå så långt som att säga att ensamhet är min stora skräck.
Jag får alltid kommentarer om att det är så fantastiskt att få vara ensam och ha egentid... Jag kan inte relatera till det, jag känner inte så.
En rastlöshet har byggts upp inom mig och jag vet inte riktigt vad jag ska göra för att bli av med den. Detta är vad som startade dagens grubblerier.
Är jag helt tillfreds med den jag är? Vad skulle jag vilja ändra? Finns det risker med att ändra/inte ändra?
Jag har inga svar på dessa frågorna som snurrat i min skalle under dagen men jag har påminnt mig om något som jag tycker är plågsamt att tänka på.
I slutändan har man bara sig själv. Man kan inte räkna med att folk omkring en stannar för evigt.
Därför är det viktigt att vara levande och inte bara leva genom sina vänner.
Måste hitta gnistan igen, men hur och var?

Misslyckat

Jag kunde röra mig..
Hade inte ens lite träningsvärk.
Då finns det bara en sak som gäller.
Gör om, gör rätt!
Direkt till gymmet efter jobbet och med en aggressiv attityd pressa mig till det yttersta. Svetten lackade och jag kände att min kropp var lite medtagen sedan gårdagen.
I morgon kommer jag nog ha träningsvärk.
Efter den ansträngningen är det skönt med en lugn kväll i soffan framför datorn.
Katterna ligger runt mig i soffan och spinner.
En kopp varmt chaité sprider en härlig doft och jag börjar känna den där behagliga tröttheten i kroppen.
Trots att jag känner mig ganska tillfreds så är det något som saknas.
Jag har inte umgåtts med någon sedan i lördags och börjar känna mig lite ensam.
Tur att det är helg i morgon, då måste jag väl få umgås lite?

Jobb, träning och gamla vänner

Idag har varit en stressig dag.
Jag sitter i skiten på jobbet och vet inte riktigt hur jag ska komma i kapp.
Jag kommer att lösa detta, det gör jag alltid.
Jag och Agneta bestämde oss för lunch ute idag och smet iväg till Partille för lite sushi. Det var supergott och väldigt mysigt.
På eftermiddagen fick jag oväntat ett samtal från en kompis som jag inte hört av på flera år. Så otroligt glad jag blev. Jag är så dålig på att hålla kontakt med folk som inte naturligt är i min närhet. Detta är en kompis som jag verkligen har saknat och som jag flera gånger har tänkt att jag borde höra av mig till.
Jag ska göra mitt bästa för att inte tappa bort honom igen.
Efter en lång dag på jobbet var det dags för gymmet.
Jag är lite upprörd över bristen på resultat så idag har jag tagit i så hårt att jag är osäker på om jag kommer kunna röra mig i morgon.
Väl hemma har jag fått lite skypetid med min älskade Kristian. Stackarn ligger febersjuk, hoppas han kryar på sig fort.
Detta var min dag i några meningar.
Nu sängen!

Och hur går det med Archimedes?

Det är en fråga jag ofta får.
Jag har varit lite dålig på att uppdatera om mitt lilla monster.
Eller så liten är han inte längre...
Endast strax över tre månader men väger redan 2 kg, det är en stor kille.
Han växer verkligen så att det knakar.
Archimedes är en aktiv kille som är nyfiken på allt.
Han älskar att göra allt han inte får bara för att jäklas med mig så att han får uppmärksamhet. Emellanåt tycker jag inte att jag gör annat än skäller på honom.
Men så plötsligt kryper han upp i min famn och bara spinner. Sedan somnar han och det märks att han känner sig trygg.
Tjejerna tycker fortfarande att han är jobbig men har nu accepterat att han bor här med oss. Jobbigast tycker dom att han är då han flyger genom luften för att attackera dem då de bara ska gå en liten sväng.
Han är så söt då han flyger fram genom luften. Ser ut som en flygekorre...
Allt kan man leka med bara det rör sig om man puttar på det.
Mina blommor har han mördat i sina lekar.
Han äter som två katter men eftersom han hela tiden busar runt så är han ett litet benrangel.
Han är fantastiskt tillgiven och då han vill kela ska det hända nu. Det även då jag sover, vilket har resulterat i att jag inte sovit en hel natt sedan han flyttade hit.
Som ni märker är han en underbar katt och jag skulle inte vilja byta honom mot något.
Så hur går det med Archimedes?
Bra skulle jag nog sammanfatta det.

Livet..

Livet blir nog aldrig vad man tror.
Alla små händelser spelar in, det är jag övertygad om.
Då jag var 6 år visste jag att när jag blev stor skulle jag vara sopgubbe precis som pappa, jag skulle ha man och barn och viktigast av allt, jag skulle ha minst en katt.
Livet blev inte riktigt så men det viktigaste blev sanning.
Då jag gick i högstadiet var jag övertygad om att vårt lilla kompisgäng skulle hålla ihop resten av livet. Vi pratade om livet och hjälpte varandra mot vuxenlivet. Vänner var det viktigaste i livet, det var vi överens om.
Detta har jag burit med mig. Det är inte samma vänner men vänner är livsviktiga för mig.
Det viktigaste för min pappa var familjen. Då han gick bort tittade jag på min familj och insåg att jag inte vill vara utan någon. Min familj har utökats sedan dess men det gäller fortfarande. Jag älskar min fantastiska familj.
Trots att saker inte blir som man tror och föreställer sig så kan det vara bra.

Man tar med sig något från varje situation och även om man ibland tycker att något saknas så är man sin egen lyckas smed. Jag har dock tur som är omgiven av fantastiska människor och djur. Då är det lätt att smida!

Slut på helg... igen...

Mina helger har en förmåga att bara rusa förbi..
Denna helgen var inget undantag.
Som vanligt har jag hängt med Henke och det har varit riktigt kul.
Både fredag och lördag var vi på Bee och festade.
Hela lördagen spenderade jag hemma hos Henke efter alldeles för få timmar av sömn.
Vi fnittrade och skojade mest hela dagen.
Idag har jag bara varit hemma med katterna trots att Henke fyller år.
Grattis bästaste gubben!
Det har varit en lugn dag i soffan med mycket kel.. Faktiskt exakt en sådan dag jag behövde. Men nu är jag galet uttråkad trots Archimedes alla upptåg och det ska bli lite skönt att komma till jobbet och vardagen i morgon.