onsdag 29 september 2010

Sällskap

Det är så galet mysigt att ha någon hemma då man kommer från jobbet.
Någon som man kan prata med och som svarar. (Katterna klarar inte riktigt detta)
Även fast man inte gör något ihop så kan man i alla fall utbyta någon kommentar eller berätta något som poppar upp i hjärnan.
Så har jag haft det idag.
Jag jobbade över och tog en promenad från jobbet.
Då jag kom hem var Kristian hemma och gjorde mest ingenting.
Jag kokade te och tog fram lite smörgås och så hade vi en mysig fika framför tvn.
Sängkläderna ligger i torktumlaren och jag ser fram mot att krypa ner i en nybäddad säng i kväll.
Det är de små sakerna som gör livet värt att leva.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar