Börjar jag bli folkskygg?
Jag kom idag på mig själv med att vara ganska nöjd över att Henke fått förhinder och inte kunde följa med till gymmet.
Nej jag är ingen hemsk kompis som inte vill veta av mina vänner. Jag saknar verkligen att få umgås med Henke.
Nej, min tanke var:
Hurra, då kan jag jobba länge och sedan gå till gymmet.
Det känns fantastiskt att gå från jobbet och känna sig "klar" och ändå ha tid att träna.
När jag läser det så känns det väl inte helt sunt dock.
Nu ska jag mysa ner mig i sängen med mina små vilddjur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar